..i det förlovade Netto-landet.
15 spänn!
Spring och köp
Spring och köp
torsdag 12 april 2007
Blodhundsränderna går inte ur så lätt.
Någon gång i början på 50-talet springer en orienterare på en liten ilsken pojke i skogarna utanför Göteborg. Han är illa medtagen och verkar sakna förmågan att tala. Det sociala försöker förgäves att identifiera honom, till massmedias stormande förtjusning.
Det skulle visa sig senare, långt senare, att pojken blivit övergiven av sin mor och fått sin uppfostran i ett pitbullterriergryt. Det sociala hittar till slut en famlij åt honom, familjen Josefsson.
Ungen tilldelas namnet Janne.
Janne gör en makalös journalistisk karriär som är bara alltför välkänd. Lagom till sin 50-årsdag 2002 kröner han den med ett avslöjande reportage om smygrasismen inom Moderaterna.
Vi får Socialdemokrati till låns i ytterligare fyra år.
Nej nu tappade jag fokus. Allt jag ville få fram var möjligheten att Janne skulle ha blivit uppfostrad av Pitbullterriers. Jag är övertygad om att det faktiskt gick till på det sättet. Som Mowgli typ.
Alternativt ramlade han ner i alko-rohypnolgrytan som barn. Hur det än förhåller sig så är det fantastiskt roligt att se honom gå på som han gör. Aldrig sen att hudflänga någon stackars kommunal pappersvändare, alltid upplagd för batalj med felunderrättade och sanningsförvanskande före detta kolleger. Snarstucken som få.
Herr Josefsson kan inte förlora.
Kritik är vatten och Janne är en gås.
Tack, än en gång.
Det skulle visa sig senare, långt senare, att pojken blivit övergiven av sin mor och fått sin uppfostran i ett pitbullterriergryt. Det sociala hittar till slut en famlij åt honom, familjen Josefsson.
Ungen tilldelas namnet Janne.
Janne gör en makalös journalistisk karriär som är bara alltför välkänd. Lagom till sin 50-årsdag 2002 kröner han den med ett avslöjande reportage om smygrasismen inom Moderaterna.
Vi får Socialdemokrati till låns i ytterligare fyra år.
Nej nu tappade jag fokus. Allt jag ville få fram var möjligheten att Janne skulle ha blivit uppfostrad av Pitbullterriers. Jag är övertygad om att det faktiskt gick till på det sättet. Som Mowgli typ.
Alternativt ramlade han ner i alko-rohypnolgrytan som barn. Hur det än förhåller sig så är det fantastiskt roligt att se honom gå på som han gör. Aldrig sen att hudflänga någon stackars kommunal pappersvändare, alltid upplagd för batalj med felunderrättade och sanningsförvanskande före detta kolleger. Snarstucken som få.
Herr Josefsson kan inte förlora.
Kritik är vatten och Janne är en gås.
Tack, än en gång.
Lugnet före stormen
Klockan är snart åtta. Om fem minuter kommer de att så sakteliga droppa in, och påbörja förpestandet av min dag..
..och i förlängningen mitt liv.
Jag räknar förvisso med seger, men den kommer att bli dyrköpt. Utan minsta tvekan.
En riktig Pyrrusseger.
Så är det varje torsdag.
Ta bort eleverna ur skolan och vi skulle få en riktigt bra skola, en fungerande skola.
Och där kommer den första kombatanten in.
Hon är trött. Det är bra.
..och i förlängningen mitt liv.
Jag räknar förvisso med seger, men den kommer att bli dyrköpt. Utan minsta tvekan.
En riktig Pyrrusseger.
Så är det varje torsdag.
Ta bort eleverna ur skolan och vi skulle få en riktigt bra skola, en fungerande skola.
Och där kommer den första kombatanten in.
Hon är trött. Det är bra.
tisdag 10 april 2007
Min kväll
Några lysrör har gått sönder i matchen mellan Modo och Linköping. Periodpausen blir lååång. Man U förnedrar stackars Roma. Datorn laddar ner franska tecknade serier.
Bror ringer och berättar att Svea katt skall avlivas. Svea katt har varit i hans ägo i tretton år. En minst lika värdig familjemedlem som hans två barn och varför inte hans fru.
Han har gråten i halsen.
Och där gör Modo 4-1!
Bror ringer och berättar att Svea katt skall avlivas. Svea katt har varit i hans ägo i tretton år. En minst lika värdig familjemedlem som hans två barn och varför inte hans fru.
Han har gråten i halsen.
Och där gör Modo 4-1!
måndag 9 april 2007
Guds röda högra hand. Del 2
Jakob Ask hade levt ett bedrövligt liv. Från en misslyckad karriär som hårdrocksgitarrist, via en avbruten lärarutbildning och några hyfsade år i växeln på Södersjukhuset var han nu tillbaka där allting startat, hemstaden Härnösand. Det deprimerande återtåget hade fört med sig osunda vanor, oregelbundna mattider, droger och inte minst bloggande. Inom loppet av ett år hade han bloggat bort sitt jobb, sitt hem, sin familj och sina vänner.
Och nu hade dessutom Gud tagit hans kropp i besittning.
Frälsaren skulle skjuta skarpt så var det sagt. Mot horderna av otrogna. Inte så konstigt egentligen. Som med vilken boskapshållning som helst måste man skjuta av några individer när beståndet blir för stort. Och det är inte första gången som Försynen tar till en så drastisk åtgärd. Det har förekommit både gräshoppor och översvämningar förut. I jämförelse var detta en relativt liten operation; han skulle bara ta med sig så många det gick innan snuten fick honom.
När sedan allt var över, och människorna försökte finna någon mening i det urskillningslösa mördandet, skulle de vända sig till Gud för tröst och frälsning.
Så ironiskt och så noga uttänkt.
Han hade valt att installera sig i kyrktornet. Detta hade ingenting med den förmenta närheten till himlen att göra utan det var helt enkelt en mycket passande plats om man ville dräpa ett gäng människor lite på måfå. Han hade med sig nya helmantlade skott till älgstudaren, det regementsenliga rödpunktssiktet, en termos med starkt kaffe och en trave porrtidningar. I venerna pumpade ett gram kokain och i I-poden Wu-Tang Clan:
Shame on a nigga who try to run game on a nigga
Wu buck wild with the trigger!
Shame on a nigga who try to run game on a nigga
Wu buck- I FUCK yo' ass up! What?
Och nu hade dessutom Gud tagit hans kropp i besittning.
Frälsaren skulle skjuta skarpt så var det sagt. Mot horderna av otrogna. Inte så konstigt egentligen. Som med vilken boskapshållning som helst måste man skjuta av några individer när beståndet blir för stort. Och det är inte första gången som Försynen tar till en så drastisk åtgärd. Det har förekommit både gräshoppor och översvämningar förut. I jämförelse var detta en relativt liten operation; han skulle bara ta med sig så många det gick innan snuten fick honom.
När sedan allt var över, och människorna försökte finna någon mening i det urskillningslösa mördandet, skulle de vända sig till Gud för tröst och frälsning.
Så ironiskt och så noga uttänkt.
Han hade valt att installera sig i kyrktornet. Detta hade ingenting med den förmenta närheten till himlen att göra utan det var helt enkelt en mycket passande plats om man ville dräpa ett gäng människor lite på måfå. Han hade med sig nya helmantlade skott till älgstudaren, det regementsenliga rödpunktssiktet, en termos med starkt kaffe och en trave porrtidningar. I venerna pumpade ett gram kokain och i I-poden Wu-Tang Clan:
Shame on a nigga who try to run game on a nigga
Wu buck wild with the trigger!
Shame on a nigga who try to run game on a nigga
Wu buck- I FUCK yo' ass up! What?
söndag 8 april 2007
Jacques Brel och konsten att inte snubbla på orden
Man blir onekligen yr när han öser på mot slutet. Helt galet. Observera kostymen. Något nummer för stor va?
Guds röda högra hand. Del 1
En alldeles ordinär tisdagsförmiddag nådens år 2007 hasar sig en senig och ljusskygg ung man uppför stentrappan till domkyrkan i Härnösand. Mannen utmärker sig med säckiga och modefientliga kläder samt långt och stripigt hår. Det skall även tilläggas att han ger ett nervöst och instabilt intryck, samt att han bär en älgstudsare över axeln…
Det är Gud som närmar sig kyrkans port. Det skulle man knappast ana med tanke på den unge mannens tveksamma yttre, men faktum är att Försynen aldrig har fastslagit någon speciell klädkod för vår herre. Det är bara vi dödliga som fått för oss att han borde påminna om någon vis gammal gubbe som sitter på en stubbe. I själva verket tilldelas han den arbetskropp som passar bäst för det uppdrag han ska utföra. Det bestäms på högre ort och så har det varit i alla tider.
Denna kropp, detta skal, en viss Jakob Ask, var helt okej för ändamålet, om man bortser från de nervösa ticksen, abstinensen och stanken, som var i det närmaste outhärdlig..
Det är Gud som närmar sig kyrkans port. Det skulle man knappast ana med tanke på den unge mannens tveksamma yttre, men faktum är att Försynen aldrig har fastslagit någon speciell klädkod för vår herre. Det är bara vi dödliga som fått för oss att han borde påminna om någon vis gammal gubbe som sitter på en stubbe. I själva verket tilldelas han den arbetskropp som passar bäst för det uppdrag han ska utföra. Det bestäms på högre ort och så har det varit i alla tider.
Denna kropp, detta skal, en viss Jakob Ask, var helt okej för ändamålet, om man bortser från de nervösa ticksen, abstinensen och stanken, som var i det närmaste outhärdlig..
Världen år 2020: Del 2 - La fin de l'Europe
Utan utsvävningar och i allra största ödmjukhet tänkte jag nu redogöra för den stora depressionen som kommer att drabba oss med full kraft lagom till nästa val. Liksom i fallet Kassandra - ni vet hon som blev våldtagen av Ajax, och sedan tvingades leva med Agamemnon och föda honom två barn - kommer denna profetia bemötas av kompakt och enfaldig tystnad från pöbeln.
Men för all del, håll till godo.
Vintern 2010
Lågkonjunkturen fördjupas. I många EU-länder stiger den öppna arbetslösheten stiger till över 20 procent. Frankrike blir först ut med att utlysa nyval. President Sarkozy, som vann 2007, meddelar att valet kommer att hållas sommaren 2010. Le Pen, 91 år gammal och mer populär än någonsin, meddelar sensationellt att han kommer att kandidera ännu en gång. Vid sin sida har han, Nicolas-Jaques Charrier, 49, son till en viss Brigitte Bardot. Tillsammans har de tonat ner invandrarfrågan och lägger nu istället all fokus på kravet att Frankrike skall lämna EU-samarbetet. Frankrike har blivit nettobidragsgivare för perioden 2007-2013 och förlorat stora andelar av jordbruksstödet till nya medlemsländer i Östeuropa.
Front National vinner mycket överraskande valet i Frankrike och Le Pen försäger sig i glädjeyran: ”Et maintenant, que ces putains de Maghrebs foutent le camp!”
Reaktionerna från Europas ledande politiker är i det närmaste chockartade. När Margot Wallström lämnar sin post som EU-kommissionär sommaren 2010 uppvisar hon depressionsliknanden symptom. Hon säger sig, i en uppmärksammad intervju i nyhetsmorgon, ha gett upp ”drömmen om ett öppet och enat Europa”. Senare tvingas hon revidera detta uttalande.
I riksdagsvalet 2010 vinner Socialdemokraterna, men med ett program som ligger längre åt höger än man någonsn kunnat föreställa sig. Partiledare Mona Sahlin ursäktar sig med att Moderaternas systemskifte under de fyra år som gått har infiltrerat medborgarnas själva tankar; ”Jag tittar på mina medmänniskor hemma i Nacka, mina forna kamrater, och allt jag ser är egoismens fula tryne”. Reaktionerna blir starka på hennes som det tolkas fördumning av om inte svenskarna så i varje fall Nackaborna. Några månader senare meddelar hon sin avgång. Hon ska istället "försöka få sin son igenom gymnasiestudierna”.
De kommande åren blir turbulenta i EU. Frankrike vägrar förhandla inför lyckta dörrar. Man talar endast inför Europaparlamentet, direkt till ”le peuple de l’Europe”. Le Pen vill inte bara lämna EU-samarbetet, han vill även ha kompensation för de 0,38 procent av Frankrikes BNI som betalats in sedan 2007. Utspelen avlöser varandra under vintern 2011. I varje tal underblåser Le Pen det allmänna missnöjet mot unionen och EU-kritiker i ett flertal länder lyckas lägga beslag på den politiska agendan.
Första land ut att följa Frankrikes exempel är Nederländerna. I valet 2012 bildas en koalitionsregering med det EU-kritiska partiet Groningen Roesten som näst största parti. När England håller val samma år vinner Liberal Democrats tack vare partiets krav på EU-utträde. En åldrande och något senil John Cleese har agerat draghjälp för partiet. I Österrike och Danmark får EU-kritiska partier starkt mandat i parlamenten.
Demonstrationer blir allt vanligare inslag i Europas huvudstäder. Folket har ledsnat på den höga arbetslösheten och de allt högre levnadskostnaderna. Inte sällan leder demonstrationerna till regelrätta upplopp.
Våren 2013 meddelar Frankrike, Storbritannien och Nederländerna att de tänker sätta upp egna tullar gentemot Kina och Indien. Tullunionen är hotad. Resten av EU-länderna och kommissionen vet inte hur de ska reagera, de verkar i det närmaste handlingsförlamade. I vissa länder i Östeuropa höjs röster att man skall tvinga tillbaka utbrytarländerna med våld sedan de senare även infört importkvoter från låglöneländer inom EU. Splittringen inom EU är total. När Tyskland två år senare, 2015, sätter upp egna tullar gentemot Sydkorea, uttalar EU-kommissionens ordförande Frank de Wilde de klassiska orden: ”The Union is history”
I Sverige har det varit val och Sossarna har vunnit. För att motverka att alltför många svenskar flyr ifrån sina skulder röstar riksdagen igenom ett förslag att PPM-pengarna kan komma att konfiskeras för att betala av lån, främst till CSN. Problemet är bara att pensionspengarna knappt är värda någonting på grund av den svaga börsen. Tredjedelssamhället har slagit igenom med full kraft. Den fattigaste tredjedelen blir sällan mer än 70 år gamla, många kommer bokstavligen att jobba tills de stupar på grund av utebliven pension.
De sista åren innan år 2020 lever Europas folk i kylig samexistens. EU-samarbetet har i det närmaste upphört. En hel del länder har kvar Euron, och det förekommer många bilaterala överenskommelser länder emellan. Konflikter blossar upp titt som tätt, när något land sätter upp ett handelshinder, men inget allvarligt har ännu inträffat. Varje land har nog med sitt. Vissa länder har emellertid ökat budgettillslaget till försvaret..
Men för all del, håll till godo.
Vintern 2010
Lågkonjunkturen fördjupas. I många EU-länder stiger den öppna arbetslösheten stiger till över 20 procent. Frankrike blir först ut med att utlysa nyval. President Sarkozy, som vann 2007, meddelar att valet kommer att hållas sommaren 2010. Le Pen, 91 år gammal och mer populär än någonsin, meddelar sensationellt att han kommer att kandidera ännu en gång. Vid sin sida har han, Nicolas-Jaques Charrier, 49, son till en viss Brigitte Bardot. Tillsammans har de tonat ner invandrarfrågan och lägger nu istället all fokus på kravet att Frankrike skall lämna EU-samarbetet. Frankrike har blivit nettobidragsgivare för perioden 2007-2013 och förlorat stora andelar av jordbruksstödet till nya medlemsländer i Östeuropa.
Front National vinner mycket överraskande valet i Frankrike och Le Pen försäger sig i glädjeyran: ”Et maintenant, que ces putains de Maghrebs foutent le camp!”
Reaktionerna från Europas ledande politiker är i det närmaste chockartade. När Margot Wallström lämnar sin post som EU-kommissionär sommaren 2010 uppvisar hon depressionsliknanden symptom. Hon säger sig, i en uppmärksammad intervju i nyhetsmorgon, ha gett upp ”drömmen om ett öppet och enat Europa”. Senare tvingas hon revidera detta uttalande.
I riksdagsvalet 2010 vinner Socialdemokraterna, men med ett program som ligger längre åt höger än man någonsn kunnat föreställa sig. Partiledare Mona Sahlin ursäktar sig med att Moderaternas systemskifte under de fyra år som gått har infiltrerat medborgarnas själva tankar; ”Jag tittar på mina medmänniskor hemma i Nacka, mina forna kamrater, och allt jag ser är egoismens fula tryne”. Reaktionerna blir starka på hennes som det tolkas fördumning av om inte svenskarna så i varje fall Nackaborna. Några månader senare meddelar hon sin avgång. Hon ska istället "försöka få sin son igenom gymnasiestudierna”.
De kommande åren blir turbulenta i EU. Frankrike vägrar förhandla inför lyckta dörrar. Man talar endast inför Europaparlamentet, direkt till ”le peuple de l’Europe”. Le Pen vill inte bara lämna EU-samarbetet, han vill även ha kompensation för de 0,38 procent av Frankrikes BNI som betalats in sedan 2007. Utspelen avlöser varandra under vintern 2011. I varje tal underblåser Le Pen det allmänna missnöjet mot unionen och EU-kritiker i ett flertal länder lyckas lägga beslag på den politiska agendan.
Första land ut att följa Frankrikes exempel är Nederländerna. I valet 2012 bildas en koalitionsregering med det EU-kritiska partiet Groningen Roesten som näst största parti. När England håller val samma år vinner Liberal Democrats tack vare partiets krav på EU-utträde. En åldrande och något senil John Cleese har agerat draghjälp för partiet. I Österrike och Danmark får EU-kritiska partier starkt mandat i parlamenten.
Demonstrationer blir allt vanligare inslag i Europas huvudstäder. Folket har ledsnat på den höga arbetslösheten och de allt högre levnadskostnaderna. Inte sällan leder demonstrationerna till regelrätta upplopp.
Våren 2013 meddelar Frankrike, Storbritannien och Nederländerna att de tänker sätta upp egna tullar gentemot Kina och Indien. Tullunionen är hotad. Resten av EU-länderna och kommissionen vet inte hur de ska reagera, de verkar i det närmaste handlingsförlamade. I vissa länder i Östeuropa höjs röster att man skall tvinga tillbaka utbrytarländerna med våld sedan de senare även infört importkvoter från låglöneländer inom EU. Splittringen inom EU är total. När Tyskland två år senare, 2015, sätter upp egna tullar gentemot Sydkorea, uttalar EU-kommissionens ordförande Frank de Wilde de klassiska orden: ”The Union is history”
I Sverige har det varit val och Sossarna har vunnit. För att motverka att alltför många svenskar flyr ifrån sina skulder röstar riksdagen igenom ett förslag att PPM-pengarna kan komma att konfiskeras för att betala av lån, främst till CSN. Problemet är bara att pensionspengarna knappt är värda någonting på grund av den svaga börsen. Tredjedelssamhället har slagit igenom med full kraft. Den fattigaste tredjedelen blir sällan mer än 70 år gamla, många kommer bokstavligen att jobba tills de stupar på grund av utebliven pension.
De sista åren innan år 2020 lever Europas folk i kylig samexistens. EU-samarbetet har i det närmaste upphört. En hel del länder har kvar Euron, och det förekommer många bilaterala överenskommelser länder emellan. Konflikter blossar upp titt som tätt, när något land sätter upp ett handelshinder, men inget allvarligt har ännu inträffat. Varje land har nog med sitt. Vissa länder har emellertid ökat budgettillslaget till försvaret..
Käre anonym
Du skriver att jag är en produkt av en rutten tid
Det är jag den första att skriva under. Sedan jag började föra anteckning på nätet så har antalet registrerade bloggar på Bloggportalen ökat med 25 procent.
Och tiden kan man ju uppfatta som rutten.
Så det verkar finnas ett samband.
Och jag raljerar, ja det gör jag. Och jag är även av den bestämda uppfattningen att allt raljerande är av godo. Personligen tycker jag till exempel att Äldreomsorgen i övre Kågedalen är det mest geniala som någonsin skrivits. Jag antar att du käre anonym är av motsatt uppfattning.
Vidare kommer du med en förhoppning om att mitt bloggande skall bli kortvarigt. För det kommer inte att leda till något vare sig för mig eller för någon annan. Här måste jag ge dig fel. För mig fyller det en funktion. Bara vetskapen att det finns nötter som du därute som orkar förfäras över mina språkliga övergrepp får mig att skriva vidare - raljerande, med illa genomarbetade argument och motsägelsefullt.
Varje dag dessutom, det gjorde jag aldrig när jag skrev dagbok.
Avslutningsvis kommer du med några goda råd, käre vederdeloman. Du menar att jag ska tänka större, att jag ska fråga mig vem jag är och så vidare. Är det i välmening du skriver detta? Det klingar lite illa eftersom du alldeles nyss bad mig upphöra med min verksamhet. Risken finns ju att jag fortsätter att skriva om jag hittar mig själv.
Du verkar dessutom tycka att det finns anledning för mig att ta reda på varför jag är. Förlåt, jag visste inte att du tillhörde min psykodynamiska cyberterapigrupp..
Jag tror inte att du läst särskilt mycket av bloggen, men det du har läst har uppenbarligen haft någon form av effekt. Det är mycket bra.
Sedan gillar du det inte. Det är helt i sin ordning.
Jag raljerar vidare.
Det är jag den första att skriva under. Sedan jag började föra anteckning på nätet så har antalet registrerade bloggar på Bloggportalen ökat med 25 procent.
Och tiden kan man ju uppfatta som rutten.
Så det verkar finnas ett samband.
Och jag raljerar, ja det gör jag. Och jag är även av den bestämda uppfattningen att allt raljerande är av godo. Personligen tycker jag till exempel att Äldreomsorgen i övre Kågedalen är det mest geniala som någonsin skrivits. Jag antar att du käre anonym är av motsatt uppfattning.
Vidare kommer du med en förhoppning om att mitt bloggande skall bli kortvarigt. För det kommer inte att leda till något vare sig för mig eller för någon annan. Här måste jag ge dig fel. För mig fyller det en funktion. Bara vetskapen att det finns nötter som du därute som orkar förfäras över mina språkliga övergrepp får mig att skriva vidare - raljerande, med illa genomarbetade argument och motsägelsefullt.
Varje dag dessutom, det gjorde jag aldrig när jag skrev dagbok.
Avslutningsvis kommer du med några goda råd, käre vederdeloman. Du menar att jag ska tänka större, att jag ska fråga mig vem jag är och så vidare. Är det i välmening du skriver detta? Det klingar lite illa eftersom du alldeles nyss bad mig upphöra med min verksamhet. Risken finns ju att jag fortsätter att skriva om jag hittar mig själv.
Du verkar dessutom tycka att det finns anledning för mig att ta reda på varför jag är. Förlåt, jag visste inte att du tillhörde min psykodynamiska cyberterapigrupp..
Jag tror inte att du läst särskilt mycket av bloggen, men det du har läst har uppenbarligen haft någon form av effekt. Det är mycket bra.
Sedan gillar du det inte. Det är helt i sin ordning.
Jag raljerar vidare.
lördag 7 april 2007
En liten berättelse om Gud, sex, droger och en massa mord
En alldeles ordinär tisdagsförmiddag nådens år 2007 hasar sig en senig och ljusskygg ung man uppför stentrappan till domkyrkan i Härnösand. Mannen utmärker sig med säckiga och modefientliga kläder samt långt och stripigt hår. Det skall även tilläggas att han ger ett nervöst och instabilt intryck, samt att han bär en älgstudsare över axeln…
Här får jag ett sms från min flickvän:
”Jag åker nu, är där om 20 minuter. Förväntar mig att få suga din kuk, få min fitta slickad och bli riktigt jävla knullad”
Fortsätter med skrivandet en annan gång..
Här får jag ett sms från min flickvän:
”Jag åker nu, är där om 20 minuter. Förväntar mig att få suga din kuk, få min fitta slickad och bli riktigt jävla knullad”
Fortsätter med skrivandet en annan gång..
torsdag 5 april 2007
Bloggen ljuger nåt så grönjävulskt
Små intetsägande inlägg belönas inte sällan med mängder av kommentarer (inte för att det hänt mig men ändå) och lite längre, välformulerade och intressanta, ja ska vi dra till med tänkvärda, artiklar och anekdoter ignoreras och sidsteppas..
Förra veckan horade jag runt på DN och SVD med en massa skit, och belönades rikligt. Över 1000 unika besökare. Kommentarer och Gud vet vad.
Nu är jag tillbaka i bloggskugga.
Rock n' roll!
Förra veckan horade jag runt på DN och SVD med en massa skit, och belönades rikligt. Över 1000 unika besökare. Kommentarer och Gud vet vad.
Nu är jag tillbaka i bloggskugga.
Rock n' roll!
onsdag 4 april 2007
Världen år 2020: Del 1 - Snaran dras åt
Här redogör vi nu för de händelser som kommer att leda fram till världen, Sverige och EU, av årgång 2020.
Framtiden är snart mina vänner.
Högkonjunkturen kommer att hålla i sig hela 2007 och fram till sommaren 2008. Svängningarna kommer emellertid att bli allt kraftigare. Under OS i Kina når börsen sin högsta nivå någonsin och till och med taxichaufförer börjar tala om att köpa aktier.
”Våren börjar övergå i sommar, redan i april. Varmaste april sedan… förra året. I tidningen står det att läsa att bostadspriserna bara fortsätter att stiga. 25 procentenheter sedan i somras. 25 procent på mindre än ett år. Och här sitter man och har missat tåget, ännu en gång. Sa jag inte precis samma sak förra året? Och året innan det? Vad är det jag brukar säga för att inte förlora mig fullständigt i självömkan? Jo, att jag ändå inte har haft råd att köpa. Fast det stämmer ju inte och det vet du. En lite högre månadskostnad, ok en mycket högre, men samtidigt betalar du till dig själv. Och när du väl ska sälja så blir det en jävla vinst. Kommer det fortsätta att stiga? Ska man kanske köpa en fastighet, trots att det gått så lång tid?”
Det är givetvis då det vänder.
Redan under hösten 2008 inleds raset. Samma experter som några månader tidigare vurmat för aktier som det bästa långsiktiga sparandet enas nu om att marknaden är övervärderad. Småspararna får panik och börjar placera sina pengar i säkra papper och raset på börsen fortsätter.
Bostadsmarknaden kollapsar. Prisstegringen, till följd av slopade fastighets- och förmögenhetsskatter, har gjort att folk lever med alltför små ekonomiska marginaler. Nedskärningar och massuppsägningar gör att många människor går i personlig konkurs. Till råga på allt blir vintern 2009 den kallaste sedan krigsåren, med ökade uppvärmingskostnader som följd. Folk tvingas sälja i panik och bostadspriserna störtdyker.
EU-medlemsländernas budgetar pressas hårt och man tvingas till slut släppa på konvergenskravet om en statsskuld på maximalt 60 procent av BNP.
Som en ovälkommen hågkomst från förr bereds soppköken plats i var och vartannat gathörn. Rapporter om ihjälfrusna uteliggare strömmar in dagligen. Aftonbladets serie om ”Fattighuset EU” prisas på den årliga journalistgalan i Birmingham. Två av bladets reportrar tvingas till långtidssjukskrivning på grund av den psykiska påfrestningen som artikelserien inneburit.
Vinterkylan 2009 tas till intäkt för att klimathotet inte var lika allvarligt som man först trott, vilket får oljepriserna att stiga ännu mer...
Fortsättning följer...
Framtiden är snart mina vänner.
Högkonjunkturen kommer att hålla i sig hela 2007 och fram till sommaren 2008. Svängningarna kommer emellertid att bli allt kraftigare. Under OS i Kina når börsen sin högsta nivå någonsin och till och med taxichaufförer börjar tala om att köpa aktier.
”Våren börjar övergå i sommar, redan i april. Varmaste april sedan… förra året. I tidningen står det att läsa att bostadspriserna bara fortsätter att stiga. 25 procentenheter sedan i somras. 25 procent på mindre än ett år. Och här sitter man och har missat tåget, ännu en gång. Sa jag inte precis samma sak förra året? Och året innan det? Vad är det jag brukar säga för att inte förlora mig fullständigt i självömkan? Jo, att jag ändå inte har haft råd att köpa. Fast det stämmer ju inte och det vet du. En lite högre månadskostnad, ok en mycket högre, men samtidigt betalar du till dig själv. Och när du väl ska sälja så blir det en jävla vinst. Kommer det fortsätta att stiga? Ska man kanske köpa en fastighet, trots att det gått så lång tid?”
Det är givetvis då det vänder.
Redan under hösten 2008 inleds raset. Samma experter som några månader tidigare vurmat för aktier som det bästa långsiktiga sparandet enas nu om att marknaden är övervärderad. Småspararna får panik och börjar placera sina pengar i säkra papper och raset på börsen fortsätter.
Bostadsmarknaden kollapsar. Prisstegringen, till följd av slopade fastighets- och förmögenhetsskatter, har gjort att folk lever med alltför små ekonomiska marginaler. Nedskärningar och massuppsägningar gör att många människor går i personlig konkurs. Till råga på allt blir vintern 2009 den kallaste sedan krigsåren, med ökade uppvärmingskostnader som följd. Folk tvingas sälja i panik och bostadspriserna störtdyker.
EU-medlemsländernas budgetar pressas hårt och man tvingas till slut släppa på konvergenskravet om en statsskuld på maximalt 60 procent av BNP.
Som en ovälkommen hågkomst från förr bereds soppköken plats i var och vartannat gathörn. Rapporter om ihjälfrusna uteliggare strömmar in dagligen. Aftonbladets serie om ”Fattighuset EU” prisas på den årliga journalistgalan i Birmingham. Två av bladets reportrar tvingas till långtidssjukskrivning på grund av den psykiska påfrestningen som artikelserien inneburit.
Vinterkylan 2009 tas till intäkt för att klimathotet inte var lika allvarligt som man först trott, vilket får oljepriserna att stiga ännu mer...
Fortsättning följer...
tisdag 3 april 2007
En tvåliters fis
Ligger i sängen med min laptopp på magen. Min magtopp.
Magen för ett jävla liv som vanligt. Den mullrar, bubblar och kluckar om vartannat. Bidar sin tid inför eftermiddagen och kvällen då det obligatoriska fiskalaset kickar igång. Det låter som om den samlar styrkorna, mobiliserar. I det eviga ställningskriget om min hälsa.
En normal person fiser mellan 0,2 och 2 liter per dag. Låter det inte lite konstigt att mäta fisvolym i liter? Man skulle lika gärna kunnat säga kubikdecimeter, vilket hade givit det en mer neutral ton, i mitt tycke en mer adekvat benämning, liter låter som att vi pratar om mjölk. Enligt Den lilla fjärtboken så mäter man emellertid så.
Från klockan 15 och framåt fiser jag säkert en fyra fem liter innan jag släcker läslampan. Säkert ännu mer. Hur mycket som läcker ur mig under natten vet bara min flickvän och hon håller tyst. Det är jag tacksam för.
Ibland känns det som att jag får ur mig två liter i en och samma fjärt. Jag borde givetvis mäta en fjärt en dag för att kunna lägga någon tyngd bakom detta. Och jag har pratat om det länge, länge. Hur ska jag gå tillväga? En tunn och elastisk ballong vore ju det roligaste, men jag vet för det första inte om sådana ballonger existerar och för det andra skulle det nog bli problematiskt att fästa den vid rövhålet. En annan idé, säkert bättre, är att ta en liten fryspåse. De kommer ju dessutom i olika storlekar, från en till fyra liter om jag inte missminner mig. Då kan jag börja med enliterspåsen och om den inte räcker till får jag arbeta mig uppåt. Som vore det en sport och jag var den sista kvar efter att alla "rivit ut sig". Bara jag och världsrekorder kvar liksom.
Ja, så får det faktiskt bli. Fortsättning följer kan man tänka..
Magen för ett jävla liv som vanligt. Den mullrar, bubblar och kluckar om vartannat. Bidar sin tid inför eftermiddagen och kvällen då det obligatoriska fiskalaset kickar igång. Det låter som om den samlar styrkorna, mobiliserar. I det eviga ställningskriget om min hälsa.
En normal person fiser mellan 0,2 och 2 liter per dag. Låter det inte lite konstigt att mäta fisvolym i liter? Man skulle lika gärna kunnat säga kubikdecimeter, vilket hade givit det en mer neutral ton, i mitt tycke en mer adekvat benämning, liter låter som att vi pratar om mjölk. Enligt Den lilla fjärtboken så mäter man emellertid så.
Från klockan 15 och framåt fiser jag säkert en fyra fem liter innan jag släcker läslampan. Säkert ännu mer. Hur mycket som läcker ur mig under natten vet bara min flickvän och hon håller tyst. Det är jag tacksam för.
Ibland känns det som att jag får ur mig två liter i en och samma fjärt. Jag borde givetvis mäta en fjärt en dag för att kunna lägga någon tyngd bakom detta. Och jag har pratat om det länge, länge. Hur ska jag gå tillväga? En tunn och elastisk ballong vore ju det roligaste, men jag vet för det första inte om sådana ballonger existerar och för det andra skulle det nog bli problematiskt att fästa den vid rövhålet. En annan idé, säkert bättre, är att ta en liten fryspåse. De kommer ju dessutom i olika storlekar, från en till fyra liter om jag inte missminner mig. Då kan jag börja med enliterspåsen och om den inte räcker till får jag arbeta mig uppåt. Som vore det en sport och jag var den sista kvar efter att alla "rivit ut sig". Bara jag och världsrekorder kvar liksom.
Ja, så får det faktiskt bli. Fortsättning följer kan man tänka..
fredag 30 mars 2007
Dagens citat från DN
"[J]ournalister (och vetenskapsmän) [är] bara intresserade av sanningsfrågan, inte av konsekvenserna. För sanningen dem till helvetets port, så knackar de på. De skall inte ta ansvar för följderna. De skall inte hämmas i sin sanningslidelse av olika hänsyn. Politik, däremot, är också att ta ansvar för resultatet. Det gäller just att undvika att komma till helvetet."
Från debattartikeln "Snåla och oempatiska attacker mot Persson" av Leif Lewin
Från debattartikeln "Snåla och oempatiska attacker mot Persson" av Leif Lewin
torsdag 29 mars 2007
Käre Gud..
Jag skulle vilja framföra ett önskemål.
Kan jag få fortsätta att vara tillsammans med min flickvän i livet efter detta?
Kan jag få fortsätta att vara tillsammans med min flickvän i livet efter detta?
No shit Sherlock
Nu har sossarna kommit fram till att det var jobbfrågan som kostade dem valet. Alltså ja, vad ska man säga?
Snacka om revolutionerande slutsatser. Det är så stort. Det svindlar för ögonen, jag nyper mig i armen, målar kors i taket..
Kan det verkligen ha varit jobben som fällde avgörandet..
Snacka om revolutionerande slutsatser. Det är så stort. Det svindlar för ögonen, jag nyper mig i armen, målar kors i taket..
Kan det verkligen ha varit jobben som fällde avgörandet..
Ett utblåst huvud rajdidaj
En Carnegie Porter på balkongen.
Huvudet är helt tomt. Det finns ingenting där.
Sex lektioner på en dag.
Omänskligt.
Lyckas skriva ett ord var tredje, fjärde sekund. Max.
Vad är det för mening med det?
Tänk om man hade haft unge också.
Hade varit tvungen att anställa ett hushållsnära tjänstehjon för att få det att gå ihop.
---
Inget ord på tio minuter.
Logga ut?
Huvudet är helt tomt. Det finns ingenting där.
Sex lektioner på en dag.
Omänskligt.
Lyckas skriva ett ord var tredje, fjärde sekund. Max.
Vad är det för mening med det?
Tänk om man hade haft unge också.
Hade varit tvungen att anställa ett hushållsnära tjänstehjon för att få det att gå ihop.
---
Inget ord på tio minuter.
Logga ut?
onsdag 28 mars 2007
Bostadslös? Men varför köper du inte?
Personalmiddag
"Men du, ska du inte ta och köpa en lägenhet istället? Det kommer att bli din bästa investering någonsin. Priserna kommer bara fortsätta att stiga"
Och så var det igång. Stockholms populäraste samtalsämne, alla kategorier. Spöar Zlatan vilken dag som helst.
Jag orkar bara inte. Var inte priserna på väg ner härförleden?
"Ta mig som exempel, jag köpte min lägenhet, en tvåa i Gubbängen, för tre år sedan. Farsan jobbar ju på bank så han kunde fixa med ett bra lån och så. Då kostade den 800 000, ja ok, jag hade ett jävla flyt också, det var en gubbe som var tvungen att sälja snabbt. Nu, förra veckan alltså, sålde jag den för... jag hade i och för sig gjort om den till en trea och pimpat upp den en hel del, sammanlagt 50 000 pungade vi upp förra månaden.. men jag fick två miljoner för den. Kan du fatta? 2 mille! Mäklaren sa att han aldrig hade varit med om något liknande. Nytt rekord i Gubbängen för den storleken"
En arbetskamrat att glädjas med, en arbetskamrat som vill dig väl, ändå blir det så fel.
Jag tystnade efter detta misslyckade peppningsförsök. Fick något tomt i blicken. Arbetskamraterna fortsatte middagen med ännu en öl och ytterligare några lägenhetsanekdoter. Till slut frågade de vad det var med mig. Jag skyllde på min krånglande mage.
Egentligen ville jag säga:
Förlåt mig om jag verkar låg. Men det känns piss att veta att jag också hade kunnat vara miljonär om jag bara haft stålar och lite stake.
Förlåt mig om jag nu verkar feg. Men jag är redan skuldsatt upp över öronen och jag skulle sova så djävla illa på nätterna om räntorna började röra på sig.
Förlåt mig om jag verkar trött. Men jag orkar inte jaga bostadsrätter nu, ligga på och buda och känna mig nertryckt när det visar sig att min övre gräns var vinnarens ingångspris.
Förlåt mig om jag verkar missunnsam. Men jag har ingen farsa som kan bistå med några hundra tusen och schyssta lån.
Förlåt mig om jag verkar elak. Men du kan ta din djävla miljon och stoppa den där solen aldrig skiner! Och jag hoppas att villan som du investerar din miljon i har vatten- och mögelskador, och att de kommer att bygga en motorväg bredvid den så att värdet störtdyker.
Ska nog gå hem nu. Vi ses imorgon.
"Men du, ska du inte ta och köpa en lägenhet istället? Det kommer att bli din bästa investering någonsin. Priserna kommer bara fortsätta att stiga"
Och så var det igång. Stockholms populäraste samtalsämne, alla kategorier. Spöar Zlatan vilken dag som helst.
Jag orkar bara inte. Var inte priserna på väg ner härförleden?
"Ta mig som exempel, jag köpte min lägenhet, en tvåa i Gubbängen, för tre år sedan. Farsan jobbar ju på bank så han kunde fixa med ett bra lån och så. Då kostade den 800 000, ja ok, jag hade ett jävla flyt också, det var en gubbe som var tvungen att sälja snabbt. Nu, förra veckan alltså, sålde jag den för... jag hade i och för sig gjort om den till en trea och pimpat upp den en hel del, sammanlagt 50 000 pungade vi upp förra månaden.. men jag fick två miljoner för den. Kan du fatta? 2 mille! Mäklaren sa att han aldrig hade varit med om något liknande. Nytt rekord i Gubbängen för den storleken"
En arbetskamrat att glädjas med, en arbetskamrat som vill dig väl, ändå blir det så fel.
Jag tystnade efter detta misslyckade peppningsförsök. Fick något tomt i blicken. Arbetskamraterna fortsatte middagen med ännu en öl och ytterligare några lägenhetsanekdoter. Till slut frågade de vad det var med mig. Jag skyllde på min krånglande mage.
Egentligen ville jag säga:
Förlåt mig om jag verkar låg. Men det känns piss att veta att jag också hade kunnat vara miljonär om jag bara haft stålar och lite stake.
Förlåt mig om jag nu verkar feg. Men jag är redan skuldsatt upp över öronen och jag skulle sova så djävla illa på nätterna om räntorna började röra på sig.
Förlåt mig om jag verkar trött. Men jag orkar inte jaga bostadsrätter nu, ligga på och buda och känna mig nertryckt när det visar sig att min övre gräns var vinnarens ingångspris.
Förlåt mig om jag verkar missunnsam. Men jag har ingen farsa som kan bistå med några hundra tusen och schyssta lån.
Förlåt mig om jag verkar elak. Men du kan ta din djävla miljon och stoppa den där solen aldrig skiner! Och jag hoppas att villan som du investerar din miljon i har vatten- och mögelskador, och att de kommer att bygga en motorväg bredvid den så att värdet störtdyker.
Ska nog gå hem nu. Vi ses imorgon.
Äntligen lite mer svängrum
En nyhet värd att läsa, att glädjas över!
Jag visste att de fanns där. Alla dessa, fram tills nu, osjungna hjältar som tar sitt pick och pack och flyr landet för att undkomma CSN:s återbetalningskrav. Det är inte utan att en tår av vördnad sakta rinner nerför min kind..
Jag har själv länge närt en dröm om att fly ner till Sydamerika, fingera min egen död och sedan betala någon skum scheriff för att tillhandahålla mig med en ny identitet; allt för att undkomma CSN:s blodhundar.
Det säger en del om omfattningen av min skuld..
Ett problem som skulle uppstå, och som jag valt att blunda inför, är hur jag sedan skulle göra för att få uppehållstillstånd i Sverige igen..
Men som sagt, man behöver uppenbarligen inte gå så långt. Det räcker att göra som nära 30000 stolta Svenskar gjort: bosätta sig utomlands och skita i att betala.
Så enkelt och så genialt
Jag visste att de fanns där. Alla dessa, fram tills nu, osjungna hjältar som tar sitt pick och pack och flyr landet för att undkomma CSN:s återbetalningskrav. Det är inte utan att en tår av vördnad sakta rinner nerför min kind..
Jag har själv länge närt en dröm om att fly ner till Sydamerika, fingera min egen död och sedan betala någon skum scheriff för att tillhandahålla mig med en ny identitet; allt för att undkomma CSN:s blodhundar.
Det säger en del om omfattningen av min skuld..
Ett problem som skulle uppstå, och som jag valt att blunda inför, är hur jag sedan skulle göra för att få uppehållstillstånd i Sverige igen..
Men som sagt, man behöver uppenbarligen inte gå så långt. Det räcker att göra som nära 30000 stolta Svenskar gjort: bosätta sig utomlands och skita i att betala.
Så enkelt och så genialt
tisdag 27 mars 2007
Och så blev världen lite mer bisarr..
Oftare och oftare överträffas dikten av verkligheten. Dagens verklighet. I de flesta fall handlar det om klimatfenomen. Var och varannan dag slår vi rekord. Mars månad har till exempel varit och nosat på 20-gradersstrecket. Rekord.
Det kan inte vara långt kvar tills tundran står i brand. Min absoluta favoritteori.
Det mest uppseendeväckande på länge torde vara den lilla byn i Gaza som översvämmats av avloppsvatten sedan en damm eller nåt brustit. En av anledningarna till att underhållet av dammen var så dåligt var att västvärlden, vi du och jag, frusit biståndspengarna sedan Hamas vunnit valet.
Här får ni för att ni inte erkänner staten Israels rätt att existera, Bajs!
Moget.
Även Görans sista holmgång med sina trätobröder, och systrar, har inslag av sensation. Och om man så vill omoget beteende. Hur som helst har vi väl aldrig sett en folkvald med en sådan masochistisk läggning. Inte fan ska här vilas från offentlighetens ok, ånej, ner i gyttjan en gång till. Slå åt alla håll. Motivera ingenting! Bara slå.
Ungefär som bajstsunamin. Kasta bajs och ta emot bajs. Spelets regler. Vete fan om den liknelsen gick hem men så föll den. Han, Göran, påminner i alla fall lite om en comebackande boxare som långt efter 40-strecket kräver att få gå upp i ringen igen. Trots kroppsligt förfall och risker om mystiska hjärnskador. Bara för att liksom.
Jaha, nu kom även detta inlägg att handla om Göran. Svårt att låta bli.
Det kan inte vara långt kvar tills tundran står i brand. Min absoluta favoritteori.
Det mest uppseendeväckande på länge torde vara den lilla byn i Gaza som översvämmats av avloppsvatten sedan en damm eller nåt brustit. En av anledningarna till att underhållet av dammen var så dåligt var att västvärlden, vi du och jag, frusit biståndspengarna sedan Hamas vunnit valet.
Här får ni för att ni inte erkänner staten Israels rätt att existera, Bajs!
Moget.
Även Görans sista holmgång med sina trätobröder, och systrar, har inslag av sensation. Och om man så vill omoget beteende. Hur som helst har vi väl aldrig sett en folkvald med en sådan masochistisk läggning. Inte fan ska här vilas från offentlighetens ok, ånej, ner i gyttjan en gång till. Slå åt alla håll. Motivera ingenting! Bara slå.
Ungefär som bajstsunamin. Kasta bajs och ta emot bajs. Spelets regler. Vete fan om den liknelsen gick hem men så föll den. Han, Göran, påminner i alla fall lite om en comebackande boxare som långt efter 40-strecket kräver att få gå upp i ringen igen. Trots kroppsligt förfall och risker om mystiska hjärnskador. Bara för att liksom.
Jaha, nu kom även detta inlägg att handla om Göran. Svårt att låta bli.
måndag 26 mars 2007
Kommer vårdepressionen nu?
Jag blir fan inte klok på den här tillvaron. En fin helg, med vackert väder, med en fantastisk flickvän, utan ursel och med allt mindre blod i avföringen. En helt ok måndag på jobbet också, lugn och med chefen frånvarande. Hem. Tupplur. Lax i ugn. Farväl Göran på TV. Och sedan. Ingenting. Det händer ingenting. Känner ingenting.
Totalt oföretagsam. Det spelar ingen roll var jag bor, jag tar ändå inte vara på det som erbjuds. Storstaden kastar sina pärlor för svinet.
Vad är det jag håller på med?
Jag vägrar skaffa barn. Det blir det fan inget med. Ska inte falla in i samma Svenssonfälla. I samma stöpta standardiserade form för självförverkligande.
Köp en lott. Garanterad vinst.
Det borde gå att finna mening ändå.
Ska man kanske söka till Idol? 32-årig, utbränd, lärare säljer sin svarta själ för smutsiga pengar. Övermogen rebell är småspydig mot juryn. Eller undfallande. Redo att ta hur mycket skit som helst för lite strålkastarljus.
Helvete, det kan vara sista chansen!
Till sommaren bygger vi bastu i stugan. Alltid nåt att se framemot. Inte ett dugg kul att föra anteckning över. Inte ens ironiskt småskoj. Inte ens bittert.
Totalt oföretagsam. Det spelar ingen roll var jag bor, jag tar ändå inte vara på det som erbjuds. Storstaden kastar sina pärlor för svinet.
Vad är det jag håller på med?
Jag vägrar skaffa barn. Det blir det fan inget med. Ska inte falla in i samma Svenssonfälla. I samma stöpta standardiserade form för självförverkligande.
Köp en lott. Garanterad vinst.
Det borde gå att finna mening ändå.
Ska man kanske söka till Idol? 32-årig, utbränd, lärare säljer sin svarta själ för smutsiga pengar. Övermogen rebell är småspydig mot juryn. Eller undfallande. Redo att ta hur mycket skit som helst för lite strålkastarljus.
Helvete, det kan vara sista chansen!
Till sommaren bygger vi bastu i stugan. Alltid nåt att se framemot. Inte ett dugg kul att föra anteckning över. Inte ens ironiskt småskoj. Inte ens bittert.
DN opartisk i valet?
Nog ligger det en hel del i Perssons kritik, om man väljer att fokusera på partipolitiseringen. Efter valet i september gjordes en oberoende undersökning av de största dags- och kvällstidningarnas valbevakning. Om jag inte missminner mig så var DN, tillsammans med kvalitetstidningen Expressen, mest positiv till Alliansen, i sin så kallade opartiska rapportering.
"Aldrig förr har de borgerliga fått så positiv valbevakning" löd visst rubriken i DN. Att de själva stod för den snedaste vinklingen fick man läsa lite längre ner, med mindre teckenstorlek...
Jag har blivit erbjuden DN i ett halvår för blott 700 bagis. Det lät billigt då, nu vet jag inte riktigt hur jag ska jag motivera priset.
"Aldrig förr har de borgerliga fått så positiv valbevakning" löd visst rubriken i DN. Att de själva stod för den snedaste vinklingen fick man läsa lite längre ner, med mindre teckenstorlek...
Jag har blivit erbjuden DN i ett halvår för blott 700 bagis. Det lät billigt då, nu vet jag inte riktigt hur jag ska jag motivera priset.
söndag 25 mars 2007
En historisk vecka
Har börjat förstå hur det hänger samman.
442 unika besökare, en ökning med 400 procent! 92:a plats på politiklistan, strax före whiplashgruppen, och en hedrande 20:e plats på litteraturlistan, den lista som mitt uppblåsta ego suktar efter mest.
Det blir svårt att toppa detta. Men trägen vinner. Typ.
Planer för nästa vecka. Fullt ös på litteraturlistan, visa de jävlarna att det inte var en engångsföreteelse.
Smid medan järnet är varm och allt det där.
442 unika besökare, en ökning med 400 procent! 92:a plats på politiklistan, strax före whiplashgruppen, och en hedrande 20:e plats på litteraturlistan, den lista som mitt uppblåsta ego suktar efter mest.
Det blir svårt att toppa detta. Men trägen vinner. Typ.
Planer för nästa vecka. Fullt ös på litteraturlistan, visa de jävlarna att det inte var en engångsföreteelse.
Smid medan järnet är varm och allt det där.
lördag 24 mars 2007
Har Pagrotsky rökt hasch?
Är det någon som vet? Jag kan i och för sig inte tänka mig annat, men har han gjort något uttalande i den riktningen?
Det handlar nämligen om representation. Om man, när det begav sig, vurmade för den ekonomiska och monetära unionen i samma grad som för möjligheten att slappna av med en jolle då och då, då hade man de två haschtomtarna Mona och Tompa. Men vi som röker hasch och är emot EU och EMU, vem har vi?
Paggan, Maggan och hon Marita "Vi har inte förlorat, alltså. Vi har starkt stöd i stora delar av landet (dagen efter valförlusten 2006)" Ulvskog var ju uttalat emot en anslutning till den europeiska valutaunionen. Av de tre känns väl Paggan som mest trolig..
Han är faktiskt polare med en polares äldre polare. Denne polare bodde länge på Smålands kommunistnation i Lund... och det säger väl allt.
Det handlar nämligen om representation. Om man, när det begav sig, vurmade för den ekonomiska och monetära unionen i samma grad som för möjligheten att slappna av med en jolle då och då, då hade man de två haschtomtarna Mona och Tompa. Men vi som röker hasch och är emot EU och EMU, vem har vi?
Paggan, Maggan och hon Marita "Vi har inte förlorat, alltså. Vi har starkt stöd i stora delar av landet (dagen efter valförlusten 2006)" Ulvskog var ju uttalat emot en anslutning till den europeiska valutaunionen. Av de tre känns väl Paggan som mest trolig..
Han är faktiskt polare med en polares äldre polare. Denne polare bodde länge på Smålands kommunistnation i Lund... och det säger väl allt.
fredag 23 mars 2007
Men gud vad pinsamt Mona!
Mona blir intervjuad av Mauro Scocco.
När den korta intervjun är slut säger Mona:
–Vad synd. Det var kul, du frågade lite annorlunda. Hade du varit journalist skulle det ha varit ”vilken skattesats, vilken proposition?”.
Hallå Mona, dags att vakna upp nu! Att lägga fram propositioner är regeringens jobb! Regeringen Mona!
Har du glömt att ni förorade valet? Du får låta dig nöja med motioner.. Ja just det, motioner heter det, Mona..
Gud vad pinsamt.
Däremot gläds vi åt att du har tänt på, boffat, jagat draken (nåja) i ett säkert ganska avlägset förflutet. Precis som din partivän Thomas Bodström. Det verkar vara en sossegrej. Fick Göran någonsin vara med?
Hursomhelst kändes det som en välsignelse att läsa.
Tack
Tack
Tack
När den korta intervjun är slut säger Mona:
–Vad synd. Det var kul, du frågade lite annorlunda. Hade du varit journalist skulle det ha varit ”vilken skattesats, vilken proposition?”.
Hallå Mona, dags att vakna upp nu! Att lägga fram propositioner är regeringens jobb! Regeringen Mona!
Har du glömt att ni förorade valet? Du får låta dig nöja med motioner.. Ja just det, motioner heter det, Mona..
Gud vad pinsamt.
Däremot gläds vi åt att du har tänt på, boffat, jagat draken (nåja) i ett säkert ganska avlägset förflutet. Precis som din partivän Thomas Bodström. Det verkar vara en sossegrej. Fick Göran någonsin vara med?
Hursomhelst kändes det som en välsignelse att läsa.
Tack
Tack
Tack
Bloggen ljuger aldrig, eller?
Hur ska jag tolka att jag helt plötsligt får över hundra unika besökare efter att ha länkat till en artikel i Svenska Dagbladet? Inlägget var i ärlighetens namn ytterst oinspirerat. Men där var de, imorse, alla sidladdningarna. Ska jag tolka det som att man får vad man förtjänar? Kanske inte när man förtjänar det men till slut.
För nog har jag förtjänat det.
Kolla bara in alla gamla godingar.
Som när vi fick jobbiga tanten på besök i skolan.
Eller den andra delen av den kritikerrosade trilogin Ur ett guldfiskperspektiv
Eller när jag så självutlämnande avslöjade mina verkliga avsikter med min existens
Inte en enda kommentar!
Men nu, när man så fnaskigt länkar till en etablerad borgartidning. Då händer det.
Bara därför länkar jag här till den mycket gripande följetongen om den stackars vargen Vulkos äventyr i det fria.
Måtta han inte röna samma öde som sin vargkusin..
För nog har jag förtjänat det.
Kolla bara in alla gamla godingar.
Som när vi fick jobbiga tanten på besök i skolan.
Eller den andra delen av den kritikerrosade trilogin Ur ett guldfiskperspektiv
Eller när jag så självutlämnande avslöjade mina verkliga avsikter med min existens
Inte en enda kommentar!
Men nu, när man så fnaskigt länkar till en etablerad borgartidning. Då händer det.
Bara därför länkar jag här till den mycket gripande följetongen om den stackars vargen Vulkos äventyr i det fria.
Måtta han inte röna samma öde som sin vargkusin..
torsdag 22 mars 2007
Hur tänker han den gode Göran?
Kan inte riktigt släppa den tredje delen av dokumentären om Göran P. Hur tänker han när han sitter uppkrupen i soffan på sitt Torp i Sörmland tillsammans med sin älskade Aniiiiiitra? Ångrar han sig eller känns det rätt att ha fått sista ordet?Varför ville han överhuvudtaget lämna efter sig ett sånt här eftermäle, smutskatsning i sann dokusåpaanda? Kan det vara så att han egentligen, innerst inne, önskade att fick vara med i en dokusåpa? Var det kamerabikten som lockade honom? Man får inte glömma att han tog över makten i samma veva som Robinson-Robban började visa sina stora framtänder.
Eller är allt bara en stor bluff? Kommer det balla ur fullständigt i sista delen? Kommer han hävda att alla ministrar han någonsin utsett vid åtminstone någon tidpunkt försökt att förgifta honom, och att han lyckades undkomma mordförsöken tack vare den tuffa agentutbildningen han fick vid Mossad och KGB, som han låg vid innan politiken?
Så många frågor och så lång tid tills man får svar..
Min ordförande Persson
Det är helt fantastiskt att se den store ledaren Göran Persson slå urskillningslöst åt precis alla håll.
Göran Persson, kom tillbaka! Allt är glömt och förlåtet, bara du kommer tillbaka. Och var precis så ilsken, småsint, fabulerande och självupptagen som du är på SVT:s dokumentär. Så som du en gång var.
Vi glömmer valupptakten, när du knappt orkade parera alliansens påhopp, trött och lealös som Fidel Castro. Det är inte semlorna som gör dig fet Göran, det är kärleken. Dumpa Aniiiiiitra. Och sänk sedan Mona med en dräpande förolämpning om hennes bristande intellekt. Ta över rodret igen. Vi kommer att behöva dig när det börjar gunga. Ingen står så stadigt som du i den styva kulingen.
Idag är det Paggan som får sig en släng av sleven...
Göran Persson, kom tillbaka! Allt är glömt och förlåtet, bara du kommer tillbaka. Och var precis så ilsken, småsint, fabulerande och självupptagen som du är på SVT:s dokumentär. Så som du en gång var.
Vi glömmer valupptakten, när du knappt orkade parera alliansens påhopp, trött och lealös som Fidel Castro. Det är inte semlorna som gör dig fet Göran, det är kärleken. Dumpa Aniiiiiitra. Och sänk sedan Mona med en dräpande förolämpning om hennes bristande intellekt. Ta över rodret igen. Vi kommer att behöva dig när det börjar gunga. Ingen står så stadigt som du i den styva kulingen.
Idag är det Paggan som får sig en släng av sleven...
Varvar ned med en whiskey
Ska på lägenhetsvisning. Min första i Stockholm. För ett förstahandskontrakt. Ligger 12:a på listan så jag lär inte få den, men det kan ju vara bra att veta vad man går miste om.
Lugnar ner mig med en liten virre innan det bär av. Undrar om det ökar mina chanser att få lägenheten om jag luktar lite sponken?
Lugnar ner mig med en liten virre innan det bär av. Undrar om det ökar mina chanser att få lägenheten om jag luktar lite sponken?
tisdag 20 mars 2007
Att skriva
Jag kom att tänka på min far.
För ett par månader sedan ringde han. För första gången på säkert två år. Själv har jag kontaktat honom i genomsnitt varannan månad under de senaste tio åren. Eller närmare bestämt försökt att kontakta, han har nämligen en benägenhet att låta bli att svara. Hur det var dessförinnan kommer jag inte ihåg och det spelar ingen som helst roll för den delen, allt är ändå bara uppskattningar. Hursomhelst, det jag vill komma fram till är att vi inte har så mycket kontakt.
Mycket svamel för knappt någonting.
Nu ville han ge mig lite pengar i födelsedagspresent. 30 lakan skulle det visa sig. Jag märkte det en vecka senare när jag tog ut pengar på en bankomat. Det kändes som att ha vunnit på ett lotteri man inte visste att man var med i. Som en okänd välgörare, han var.
Han berättade att han höll på att skriva. Om vad ville han inte avslöja och jag fyllde i att "nej man ska inte tala om källan, då kanske den sinar". Det blev tyst i luren så jag förtydligade med lite Uffe Lundell; "Planer är hemliga vänner. Man får inte förråda dom. Då kroknar dom, tappar kraft." Jo ok, han förstod. Och mer därtill, han hade till och med erfarit fenomenet. Men han gick inte närmare inpå det. Jag undrade om han åsyftade den stora brev- och novellslakten våren 2001 då han införskaffade en dokumentförstörare för att som han uttryckte det "strimla sönder sitt liv". En något drastisk åtgärd för lite skrivkramp. Kan man tycka. Fast han kanske tänkte på något helt annat. När jag var liten tjatade han till exempel om att han skulle skriva sina memoarer och att de skulle få bära namnet "Mellandagarna".
För vi väntar fortfarande på dem..
Hur som haver var det annorlunda nu. Den här gången skulle inte källan sina. Varje dag fanns det nämligen något att skriva om. Det kunde bli allt från en liten essä om varför Georg Bush befann sig på en skola den 11:e september, till en betraktelse över en fluga som suttit utanför hans köksfönster i två hela dygn, utan att röra sig och utan att bli uppäten av någon fågel. Var den kanske död, tänkte jag. Det skulle åtminstone förklara hans orörliga tillstånd.
Han hade emellertid en poäng. Det finns alltid något spännande att skriva om, minst en sak om dagen, en inställning så bra som någon. Om man lyckas kombinera detta med årets Nobelprostagares (vad han nu heter) motto: "en bra sida om dagen inte bara räcker, det är riktigt bra!" då har man något på gång.
Hur man fixar en bra sida å andra sidan, det har jag ingen aning om.
För ett par månader sedan ringde han. För första gången på säkert två år. Själv har jag kontaktat honom i genomsnitt varannan månad under de senaste tio åren. Eller närmare bestämt försökt att kontakta, han har nämligen en benägenhet att låta bli att svara. Hur det var dessförinnan kommer jag inte ihåg och det spelar ingen som helst roll för den delen, allt är ändå bara uppskattningar. Hursomhelst, det jag vill komma fram till är att vi inte har så mycket kontakt.
Mycket svamel för knappt någonting.
Nu ville han ge mig lite pengar i födelsedagspresent. 30 lakan skulle det visa sig. Jag märkte det en vecka senare när jag tog ut pengar på en bankomat. Det kändes som att ha vunnit på ett lotteri man inte visste att man var med i. Som en okänd välgörare, han var.
Han berättade att han höll på att skriva. Om vad ville han inte avslöja och jag fyllde i att "nej man ska inte tala om källan, då kanske den sinar". Det blev tyst i luren så jag förtydligade med lite Uffe Lundell; "Planer är hemliga vänner. Man får inte förråda dom. Då kroknar dom, tappar kraft." Jo ok, han förstod. Och mer därtill, han hade till och med erfarit fenomenet. Men han gick inte närmare inpå det. Jag undrade om han åsyftade den stora brev- och novellslakten våren 2001 då han införskaffade en dokumentförstörare för att som han uttryckte det "strimla sönder sitt liv". En något drastisk åtgärd för lite skrivkramp. Kan man tycka. Fast han kanske tänkte på något helt annat. När jag var liten tjatade han till exempel om att han skulle skriva sina memoarer och att de skulle få bära namnet "Mellandagarna".
För vi väntar fortfarande på dem..
Hur som haver var det annorlunda nu. Den här gången skulle inte källan sina. Varje dag fanns det nämligen något att skriva om. Det kunde bli allt från en liten essä om varför Georg Bush befann sig på en skola den 11:e september, till en betraktelse över en fluga som suttit utanför hans köksfönster i två hela dygn, utan att röra sig och utan att bli uppäten av någon fågel. Var den kanske död, tänkte jag. Det skulle åtminstone förklara hans orörliga tillstånd.
Han hade emellertid en poäng. Det finns alltid något spännande att skriva om, minst en sak om dagen, en inställning så bra som någon. Om man lyckas kombinera detta med årets Nobelprostagares (vad han nu heter) motto: "en bra sida om dagen inte bara räcker, det är riktigt bra!" då har man något på gång.
Hur man fixar en bra sida å andra sidan, det har jag ingen aning om.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
