Jag får en klump i halsen varje gång jag hör den här låten. Avslutningen är helt magnifik, när han kastar sig bakåt, in i skuggan och försvinner, så fort han uttalat den sista strofen:
Et ils pissent comme je pleure sur les femmes infideles
- och de [sjömännen] pissar såsom jag gråter på de otrogna [prostituerade] kvinnorna
Jacques Brel rättfärdigar Belgiens existens helt själv..
söndag 11 mars 2007
Brel sjunger Amsterdam
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Kan bara hålla med. Brel är den störste artisten genom tiderna.
Fantastisk. Helt fantastisk.
Den är helt underbar när den sjungs av Scott Walker också. Tycker jag i alla fall.
Visst är Brel fantastisk, absolut en av mina favoriter, sedan fler år än vad jag har lust att minnas... ;-)
Skicka en kommentar