onsdag 25 april 2007

En gammal nejsägare…

…sitter i soffan och känner sig akterseglad. Som den pajas man är kanske. Lite som En Dum En i Dunderklumpen.

Vad är det som händer med vår värld?
Först Alliansen och nu det här? Svenskar allt mer positiva till EU?!? Man kan inte lita på någon längre, till och med miljöpartiet börjar bli svaga i nyporna.

Jag vet inte hur många gånger jag föreställt mig slutet för den europeiska unionen, upproret och nedmonterandet, den största revolutionen i mänsklighetens historia. Hur den sprids från land till land. Snabb och skoningslös. Likt en gräsbrand i Australien.

Men icke…

Är det klimatet? Var det vad som krävdes? En riktigt fet kris för att vi skulle börja känna denna falska gemenskap och samhörighet?
Ännu en anledning att bäva inför hotet i så fall.

Lagd åt det konspirationsteoretiska hållet, som man ändå får säga att man är, börjar man ju misstänka att alltihop bara är iscensatt av makthavarna. En fata morgana.

Eller är det de sjunkande matpriserna som är svaret? Är det så simpelt som att vägen till EU-medborgarnas hjärtan går via magen?

Eller kan man göra en koppling till de gamla romarna.
Ge folket vad de vill ha?
Bröd och skådespel.
Vi får brödet, lägre matpriser och skådespelet, klimathotet.

Jag vet inte. Jag vet inte. Jag vet inte!

---

Oj, titta vad mycket navelludd…

6 kommentarer:

Anonym sa...

Har just läst om Helene SIganders böcker om brigadör Hökberg - rekommenderas.
Lite sådär "ojojoj, det kan nog kanske tillochmed hända"-känsla...

Guldfisken sa...

Om det är Terrorns tecken du menar så låter den mycket lovande (läste precis en recension). Eller finns det flera böcker med samme Hökberg?

Anonym sa...

Jodå...
Terrorns tecken är den första, den andra heter Sista kallelsen, och den tredje En mycket nervös man.
Väldigt läsvärda!

Guldfisken sa...

Tackar tackar Mia. Jag kontrar med en läsvärd dystopi: Oryx och Crake av Margaret Atwood. I varje fall den första halvan av boken är bra. Jag vet inte varför jag aldrig läste ut den...
Jag ska göra det nån dag. För bra var den som sagt.

Anonym sa...

Ska testa, igen...
Har haft lite svårt för Margaret Atwood, men man är ju aldrig för gammal för att ändra sej!
Och god läsning med Sigander, jag djupdök i vissa partier, hon har ett fascinerande spräk, bland annat.

Guldfisken sa...

Tack ska du ha Mia. Känner att jag skulle vilja rekommendera en himla massa böcker men vips är det alldeles tomt. Får bli i bloggen vad det lider..