Jag vet inte hur det är i resten av Stockholm men här uppe på berget frågar alltid kassörskan på ICA om jag är intresserad av att spara mitt kvitto. Hon frågar alltid med en seriös uppsyn, och väntar tålmodigt på svaret, som om det var viktigt, som om det gjorde någon skillnad i hennes uppfattning om mig som kund. Eftersom jag ofta tvekar inför svaret skulle det ta kortare tid att bara ge mig kvittot...
Jag brukar titta hur andra gör och jag har märkt att nästan ingen vill ha kvittot, och jag får känslan av att det är en liten, men ändå tydlig, diss av hennes arbetsinsats att svarta ja, ett ifrågasättande av hennes förmåga att blipa in rätt summa pengar.
Men vad fan, de gör ju fel ju! Varför får jag inte kolla upp det?
Jag vet ärligt talat inte hur jag ska ställa mig till detta i fortsättningen, och i dagsläget pendlar jag mellan att överdriva den präktiga kunden, han som svarar ja och går igenom kvittot medan han packar ner varorna i kassen "så här gör jag verje gång, så det är inte dig jag dissar" och att, som de flesta, säga att nej det behövs inte, underförstått: jag litar på dig.
Jag måste bestämma mig helt enkelt, så här kan det inte fortsätta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar