onsdag 28 februari 2007

En dag hos doktorn

Det tar tio sekunder att få ett första intryck av en person. Positivt eller negativt. Tio sekunder. Säkert enligt något institut i Schweiz, men ändå. Jag tror att det är samma killar som varje år fastslår hur pass bisarr världen har blivit. År 2004 blev som exempel världen 5,2 promille mer bizarr jämfört med året innan..

Jag sätter en ära i att inte ändra för mycket på det första intrycket. Jag vill att magkänslan ska ha mycket att säga till om.

Det var magkänslan som fick mig att uppsöka läkare. Den har varit mycket beschvärlig den senaste tiden.

Ny doktor. Precis som den förra ger han ett sympatiskt första intryck. Men då var jag tvungen att revidera intrycket, killen hade glömt bort min inflamation i.. ja därbak när han gjorde en uppföljning.

"Hej och välkommen att ta en rejäl titt upp i min röv", vill jag säga när vi skakar hand. Hur många ska man behöva fläka upp sig för på det här stället egentligen? Det känns bara sådär att ligga på sidan, i fosterställning, kinden vilande mot handryggen och blunda. Hårt. Så att man inte råkar få syn på monitorn framför en som visar innanmätet av ens tarmar. I perfekt upplösning.

Undersökningen gick bra. Jag fick någon magmedicin också som komplement till stolpillren, så nu har vi inlett ett tvåfrontskrig mot magen och tarmarna. Det var på tiden. Man ska inte blöda i två månader i sträck.

Eventuella biverkningar: brösttillväxt hos män..

Inga kommentarer: