onsdag 14 november 2007

Peter, man blir ledsen, besviken, men kanske framförallt orolig...

Peter Wolodarski är just en sån där kille som man skulle vilja visa runt stan, världen eller varför inte skolan, så att han vaknar upp liksom. Dra fram hans anikte från under det tjocka duntäcket och tvinga honom att ta sig en liten titt. Vanligtvis skriver han om hur bra världen blivit sedan alla fick kapitalism och strukturanpassningsprogram. Nu ger han sig in i skoldebatten. Friskolorna har lett till en sund konkurrens som också gjort de kommunala skolorna bättre.
Så talar Wolodarski.
Ok, nu ska vi se.

Wolodarski tycker att det är missvisande att John Bauer får statuera exempel, när bilden egentligen är en helt annan om man tittar på "generella observationer". Redan här visar han tydligt hur illa insatt han är och varför det bara blir bisarrt när dagstidningarnas proffstyckare prompt skall ha något att säga om precis allt.

De förbättrade resultaten mäter man genom att titta på betygen, så är det. Betygen är i sin tur det bästa konkurrensmedlet skolor har idag för att locka till sig nya kunder, som friskolorna så oblygt valt att kalla eleverna. Om Peter Wolodarski brytt sig om att titta på hur våra styrmedel ser ut idag och hur debatten har gått om det alltför stora tolkningsutrymmet de ger så skulle han nog inse, kanske, att det är uplagt för att sätta godtyckliga betyg. Det krävs dessutom från skolchefer, inte bara underförstått. Wolodarksi borde ta och läsa konkurrenten Svd idag; en helt briljant beskrivning av hur det verkligen går till.

Tittar man på betygen så har de ökat markant sedan friskolornas inträde, så sant. Men har elevernas kunskaper ökat i samma takt? Åh nej, tyvärr har de snarare rört sig i motsatt riktning. I en internationell jämförelse tappar vi mark. Även högskolorna klagar sedan ett tiotal år tillbaka på att eleverna är sämre förberedda på vad som krävs för högre studier. Men det väljer Wolodarski att bortse ifrån.

Andra fakta om friskolor. Lärartätheten är lägre än på kommunala skolor. Fakta. Hur kan detta göra skolan bättre? Hur kan eleverna lära sig mer med färre lärare? Vidare drar man ner på kuratorer, skolsystrar och för att inte tala om vikarier. Hittar Wolodarski en enda friskola som engagerar vikarier vid sjukfrånvaro så ska jag personligen ge honom ett pris. De finns inte Peter.

Det är faktiskt så dumt att såna som Peter ska få uttala sig om skolan. Han kan sätta griller i huvudet på folk som är ännu sämre insatta än han själv.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Jag kan inte annat än hålla med. Wolodarski målar upp en synnerligen oproblematiserad bild av friskolorna. Undersökningen han hänvisar till baserar sina resultat på betygsjämförelser, vilket är helt irrelevant. Betygen är ytterst begränsade som kvalitetsindikator, då konkurrensen pressar upp betygen men inte kunskapen. Dessutom har den svenska skolan blivit sämre i internationella jämförelser sedan friskolorna infördes.

Wolodarski är ideologiskt övertygad på ett läskigt sätt. Friskoleutvecklingen skulle behöva bromsas då vi inte kan överblicka konsekvenserna, det material vi har nu räcker inte för en grundlig utvärdering.

Johan

Anonym sa...

Väl skrivet!

Päran sa...

Din misstro mot ett system tyder mest på ignorans och okunnighet. Skall man tolka din presentation av dig själv så är du en utbränd gymnasielärare från en kommunal skola som känner oro över friskolornas framväxt utan att för ett ögonblick reflektera över den verklighet som du själv jobbar (jobbade?) i. Friskolorna har samma styrdokument, står under samma kontroll (dock något mer frekvent) som de kommunala skolorna. Man har samma skolpeng (-en summa för administration) dvs samma ekonomiska förutsättningar, men framförallt ett gemensamt mål; att utbilda ungdomar, att få dem att utvecklas till vuxna och ansvarstagande individer, eller?

Guldfisken sa...

Nehej du Päran. Jag har tyvärr bara erfarenheter av friskolor och jag VET hur det fungerar. Tyvärr har det smittat av sig på de kommunala skolorna. Styrdokumenten som ska skydda eleverna, lärarna och skattebetalarna är de facto för otydliga och lämnar för mycket tolkningsutrymme till oseriösa aktörer. Det står exempelvis ingenting i dem om hur mycket en 100-pängskurs skall innehålla vilket till exempel leder till att en historialärare låter eleverna filosofera fritt utifrån en bild på en pansarvagn som rullar in i Prag 1968, och vips så hade vi anklarat en fjärdedel av kursen. Så gick det till på min förra skola...

Päran sa...

Jag undrar kära Guldfisk om det inte är styrdokumenten som du skall kritisera, och inte friskolor kontra kommunala skolor (glöm inte de kommunala friskolorna). Om kursmål och programmål är otydliga kan jag inte se varför någon kategori skulle gynnas av det. Nä, läs kursmålen utifrån det perspektiv som vi som lärare förväntas läsa dem och framförallt gör det tillsammans med eleverna så blir det nog bra vare sig det är friskola eller kommunal skola.

Guldfisken sa...

Kära Päran. Kan du verkligen inte se att en skola som har ett uttalat vinstintresse gynnas av de otydliga styrdokumenten? Och även om kommunala skolor idag till viss del tvingas spela det spelet i konkurrensen om eleverna så kan väl ändå inte det vara bra för undervisningens kvalitet.

Jag är väl införstådd i hur våra kursmål ser ut, och tro mig jag går igenom dem med mina elever hela tiden, det är inte problemet. Problemet är att de är för otydliga och inbjuder till misstolkningar.

Om man inte kan se det utan försvarar dagens skolsystem, som är det mest liberala i hela världen, då kommer jag att komma med kritik, precis som jag gjorde när kamikazeliberalen Wolodarski skrev artikeln..

Hoppas nu att du förstår hur jag tänker. Annars kan du titta lite extra på denna länk:

www.svd.se/opinion/synpunkt/artikel_589701.svd

Eller ett tidigare inlägg i denna blogg om att lärarnas "betygsfusk" är värre på gymnasiet än på högskolorna

Anonym sa...

Minervaskolan i Umeå är ett utomordentligt exempel på en friskola som engagerar vikarier vid sjukfrånvaro. FU