Fusket värre på gymnasiet

Alla fuskar i dagens skola. Så är det tyvärr. Bevare oss när eländet når sjukvården.

Skolchefer lever på de kryphål som skolsystemet så behjälpligt tillhandahåller. Det finns många exempel på det. Titta bara på hur skolor idag tävlar med varandra om marknadsandelar. Marknaden utgörs av elever med en skolpeng på mellan 50 och 90 000. Hur gör skolor idag för att ta marknadsandelar av varandra? Ta er en liten titt i dessa bistra tider. Ofta heter det bärbar dator under studierna, eller unika möjligheter att kombinera studier med idrott och annat roligt. Kanske en utlandsresa. Eller en I-pod. Eller varför inte möjligheten att kunna välja mellan för- och eftermiddagsstudier.
Men framförallt handlar det om att kunna uppvisa goda resultat, höga betyg.

"När jag anställde dig för ett år sedan, vet du vad din handledare sa till mig då? Grattis sa han. Nu har det gått ett år. Du har 24 procent underkända på samhällskursen. När ska du börja visa din kvalitet?"

Så lät min förra arbetsgivare när vi skulle ha medarbetaresamtalet, det samtal som ligger till grund för en eventuell löneökning. 90 procent minst godkända skulle måluppfyllelsen ligga på, annars kunde man glömma bonusslantarna.

Många av mina kolleger hade redan nått målet. Samtliga efter enskilda samtal med chefen om hur man tolkar mål och kriterier. "Står det att man ska läsa en roman på 250 sidor? Gör det det? Nej precis, då behöver man inte göra det heller!"
Så talade vår pedagogiske ledare till svenskläraren.

Historieläraren fick också se sin stolthet aningen naggad i kanten.
Historia A har ett huvudsakligt innehållsmål: Eleven skall känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen. För att blidka vår rektor ritade läraren en tallinje från år noll fram till nu på tavlan. Sedan markerade han och skrev upp viktiga händelser, Jesus födelse, digerdöden, Gustav Wasa osv. Eleven, som i ärlighetens namn hade fått tillräckligt med chanser, ritade av tallinjen och sedan hade de "läxförhör" i en halvtimme, ett förhör under vilket eleven hela tiden fick ta tallinjen till hjälp. Rektorn var mycket nöjd med lärarens lösning. Var det en bra lärare? I mitt ospottade rövhål.

I media framhålls ofta att vi ska lita på lärarnas profession, de står som garant för skolans kvalitet. Men frågan är varför lärare skulle ha högre moral än någon annan i samhället? Särskilt när de upplever påtryckningar från alla håll, skolledningen, elever, föräldrar, att vara snälla i sin bedömning. Oavsett om lärare borde ha högre moral eller inte så misslyckas de. Ta en titt på betygsinflationen de senaste tio åren. Skolverket borde ha höjt betygsräntan för länge sedan.
Ja ja kom inte på nåt roligare att skriva.

Så långt om inkomsterna. Till utgifterna. Vad sparar skolorna pengar på?

Ja vi kan ju glömma gamla förlegade institutioner som bibliotek, idrottssal, kurator, skolsyster, mattant.. Vikarier? Ett typiskt 90-talsfenomen. Det gäller alltså att dra ner på tjänsterna helt enkelt. Min förra arbetsgivare ansökte om att få starta en skola med 300 elever på 18 heltidstjänster. Redan där en skrämmande låg lärartäthet.
Nu har de knappt 400 elever på 14-16 tjänster.

Grattis Sverige