Finns det något mer uppiggande än Janne Josefssonen i gammal god form? När han svavelosande, likt en blodhund, ansätter nonchalanta direktörer när de à la Albert Speer påstår att de inget visste?
Jag tror fan inte det.
Jag låg i sängen och bara njöt av kvällens Uppdrag granskning. Och sedan, i finalen, när Janne mer eller mindre tvingade de förlägna VDarna att garantera städarna vidare anställning, då bara tjöt jag av lycka.
onsdag 24 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
För mig var det precis tvärt om, jag fick stålsätta mig för att orka se skiten. Som sagt, glad att jag inte betalar ngn TV-licens!
Ahaaaa, det är du som kretinen! Ha! Jaja, där ser man. Måste säga att svinet du har på bilden är mycket talande... Det beskriver troligtvis dig mycket bra.
Skicka en kommentar