Visar inlägg med etikett ångest. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ångest. Visa alla inlägg

onsdag 13 juni 2007

Otack, orätt och o

Nej nu jävlar drar jag till norrland. Här nere i Fjollträsk får man varken lön eller uppskattning. Här kämpat man som en, som en, som en person som kämpar skitmycket, men årets lärare, det blir, jag vem blir det?
Ja, iNte fan blir det jag!

Nej nej, du sorgliga riddare, du får istället sitta på första parkett, i allas blickfång, och förnedras när din PROTEGÉ får motta priset.
Inte ens brödsmulor att pilla i sig.
Ingenting
Nada

Och så säger han, i ett bisarrt uttryck för en perverterad ödmjukhet, att det här priset, det här priset, det har vi alla förtjänat, minsann, så mycket som vi jobbat. Så fint men så dumlätt att läsa dina tankar.
De bubblar över i de stora kokainögonen.
Jag vann priset, kidsen gillar mig mest av alla!

Nej den här skiten får det vara nog med. Nu ska jag till norrland. Tejpa fast en flaska Jack Daniels i min hand och bara svepa.
Förhoppningsvis glömma att gud finns.
Era jävla svin

måndag 14 maj 2007

Måndag och ingen som helst koll

Sitter i mitt klassrum och katedern är belamrad med franskstenciler, fördjupningsuppgfiter i samhällskunskap, pärmar, white boardpennor och fan vet vad. Ingen ordning på någonting.

Om ett par veckor sätts betygen. För 10 minuter sedan fick jag frågan som alla lärare fruktar. Vad har du för betygsunderlag på oss egentligen? Min förträngningsförmåga måste ha varit lite för bra de senaste månaderna, för om jag ska vara ärlig.. Inte mycket.

Men om jag ska vara oärlig och offentlig, så ja, jo men nog har jag så det räcker. Vi ska hinna med ett betygssnack också. Vi är en så liten grupp så jag har koll på var alla befinner sig. Var det något speciellt du undrade över?

Hur i helvete ska jag klara av att fuska mig ur den här härvan?