måndag 27 oktober 2008

It could happen

Dessa förbannade val. Tanken är ju att jag ska åka till Mexico. Jag har föresatt mig att göra det, nästan som vore det en plikt. Åkförhelvete! Annars kommer du ångra det. Sen. Det tutar de i mig. Och jag köper det.
Precis som jag köper Gainomax efter träningspasset.

Men visst, jag är inte helt indoktrinerad och ålderskrisig - jag har ju bara köpt en choppermoppe (!) med flames på tanken, börjat en golfkurs, börjat spåna på ett filmmanus, börjat titta på filmkameror, börjat planera vad jag ska ha i min matsäck i nästa års Idolkö. Nyckelordet, som avslöjar mig, är Börjat. Hursomhelst bestämde jag mig för att jag bara skulle åka om det kändes rätt, om rätt känlsa, den självklara infann sig. Jag jag jag har väntat väntat väntat på den känslan. Men hélas!

Och nu är börjar det brinna i de berömda. Min polare på plats (PPP) planerar för fulla muggar. Än hit än dit. Han vet ingenting om mina tvivel. Och hur skulle han veta det? Tvivel framgår inte så lätt i mejlkontakt, om man inte skyltar med det.

Gumman ska stanna hemma, nämnde jag det? Jag brukar ofta skylla på flygrädsla när min förestående resas vara eller icke vara kommer på tal, men om jag ska vara riktigt ärlig så är det nog så att det inte är lika kul att åka utan gumman. Magin har försvunnit liksom. Hon är ju min bästa vän.

Så jag pendlar. Från visshet till visshet. Ett par gånger om dan.

Inga kommentarer: